Att vara agil eller att arbeta agilt är inte något som är exklusivt för ett specifikt område eller en specifik bransch. Det är ett förhållningssätt som handlar om att man vill se ett bättre slutresultat. Att vara villig, och intresserad av, att förbättra och förändra för att skapa mesta möjliga nytta. Eller som John Steinbeck en gång sa, ”att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise”. Oavsett om du jobbar inom IT eller ej.
Välkomna förändringar
Tänk dig att du tapetserar ett rum. Klockan är tre på eftermiddagen en solig sommardag. Det är varmt. Du är trött. Du är halvvägs igenom att sätta upp nästa bit när din kära partner kommer in i rummet och säger att hen tycker att ni ska välja en annan tapet än den ni köpt och som nu pryder ungefär halva rummet. Hur utspelar sig din reaktion i detta scenario i din fantasi?
Ändå säger den andra agila principen: “Welcome changing requirements, even late in development”. Inte acceptera eller tolerera. Välkomna. Även den som är såld på agil utveckling skulle nog känna sig frustrerad i scenariot ovan. Hur kan man då kalla sig agil, om man bara accepterar - inte ‘välkomnar’, dessa ändringar?
I scenariot som beskrivs ovan så kan man tänka sig att din partner såg något som du inte gjorde. Att hens vilja att göra en förändring inte kommer från någon illvilja eller arrogans utan för att skapa ett så bra resultat som möjligt. Trots det så har vi svårt att inte se arbete som bortkastat. Vad betyder det då att välkomna förändringar sent i processen?
Viktigt att kunna se förbättringarna
För att kunna förstå att det arbete som gjorts behöver ändras eller till och med kastas helt krävs att man kan se ett bättre slutresultat. En vision av framtiden som förbättrats. För om du inte är investerad eller insatt i slutresultatet kommer frustrationen att öka - varför ska du behöva börja om med arbetet nu?
Många företag har svårt att tydligt kommunicera och inspirera med den vision man har. Det är ju uppenbart för dem varför den nya ändringen är bättre! Det borde väl alla se? Men nu handlar det om systemutveckling, inte tapetsering. I systemutveckling handlar det inte om arbete som pågått i timmar, eller dagar. I stället pratar vi om arbete som kan ha pågått i veckor, månader eller till och med år. Och det är inte bara vårt eget arbete, utan även arbete från våra kollegor som kan behöva kastas. Insatserna är större.
Användaren avgör vad som lyckas
När digitala kameror blev stora i början på 2000-talet så var det två företag som anpassade sig till den nya marknaden och två som inte gjorde det. Nikon och Canon blev stora inom digital fotografering. Kodak och Polaroid gick under. Vad kan vi lära oss från detta?
Uppenbarligen räcker det inte med att innovera för att lyckas som företag. Kodak uppfann den digitala kameran men kunde inte, eller ville inte ställa om sin affärsmodell att tjäna på den nya uppfinningen. Innovation räcker inte. Det vi tror ska bli bra blir inte alltid bra och det vi inte tror kommer bli bra kan bli vår framtid. Det spelar ingen roll vad vi tror utan det är kunderna och marknaden som i slutändan avgör vad som lyckas och inte. Och vad vill kunden ha? Ibland har de ingen aning förrän de upplever det.
Vi är aldrig snabbare än helheten
Nu kanske du känner dig inspirerad att lägga om ditt arbete, att göra förändring till en styrka i stället för ett motstånd. Bra att ha i åtanke då är att det arbete som vi gör i arbetslivet ofta är en del av en större kedja som inte alltid är under vår personliga kontroll. Vi är aldrig snabbare än helheten. Om du jobbar inom systemutveckling kanske det sker en kravanalys, en design eller en budgetering till exempel innan du är involverad. När vi söker att maximera vår flexibilitet är det viktigt att titta på hela kedjan. Från idé till användning. Små förändringar är så klart bra att göra löpande och vi ska aldrig sluta att söka hur vi som individer kan bli mer flexibla i vårt arbete. Men när vi bestämt tapet månader eller år innan vi börjar tapetsera, och kanske dessutom bestämts av någon som inte längre är involverad, så har vi en utmaning i att förändra dessa beslut.
Går det att mäta vår flexibilitet då? Ja, genom att fråga sig själv: “Om detta beslut jag nu ska ta är fel, hur lång tid tar det innan felet visar sig?” Om man arbetar inom produktutveckling är svaret troligtvis att det är först när våra kunder får använda vår produkt på riktigt. Det är här metoder som till exempel prototyping och A/B testing för att skapa experiment kommer in i bilden.
Dock handlar det i slutändan mycket om den kultur vi har. Du kanske läser detta och tänker att det aldrig skulle fungera hos dig. Så arbetar man inte hos dig. Men om du tycker att det vore bra om det gjorde det, då kanske just du är rätt person att göra en förändring hos er.
Sammanfattning
När förändring sker så är det alltid för att någon gör någonting annorlunda. Så se över längden på beslutskedjan och om den kan kortas. Titta på resultaten som förväntas och om de faktiskt uppnås. Prova saker och misslyckas. Ofta. Och lär dig något nytt från misslyckandet. Förbered dig på att bli överraskad över resultaten. Kill your darlings - bli inte alltför fäst vid dina egna idéer. Välkomna förändringar, möjligheterna och lärdomarna som det innebär.
Det är mitt sätt att se på agilt. Men vem vet? När du läser detta har jag kanske ändrat mig.
