Att visualisera sin prestanda är viktigt ur flera aspekter och för flera målgrupper. Men vad är meningsfullt att visualisera? Och hur undviker man att hamna i ett läge där man stirrar på en skärm fullproppad med grafer och oklara mätvärden - som ger noll nytta? Vad bör man tänka på vid uppsättning av visualisering? Detta handlar det här blogginlägget om.
Bjud in intressenter till möte - marknad, operations, utvecklingsteam, dba m.m. Förutsättningslöst, för att inte fastna i implementeringsdetaljer och eventuella verktygsbegränsningar. Vad vill ni kontinuerligt visualisera? Klargör syftet! Alla idéer är bra i denna delen av processen! Skissa på whiteboard!
Ibland kan det vara svårt att veta vad man vill se - då kan enkla exempel hjälpa till; främst genom att visa olika typer av visualiseringsformat (grafer, topplistor, trafikljus, historiska jämförelser m.m.) - vid behov kan man övergripande gå igenom vilka mätvärden man har tillgång till, men som sagt: inte för mycket implementeringsdetaljer.
Här kan man också påbörja diskussionen om hur man ska arbeta med visualiseringen - uppföljning: vad är normalt, när ska man agera, och hur? Och hur håller man visualisering relevant/uppdaterad: vem underhåller och hur?
Med fördel sätts visualisering upp i samtliga miljöer - konsekvent och man får uppföljning under hela utvecklingsfasen.
När man tagit fram utkast är det dags att påbörja implementeringen. Ett tips är att även bygga visualiseringen tillsammans med aktuella intressenter. Är det inte genomförbart - implementera i liten skala, skapa visualiseringsförslag - be om feedback, förändra, feedback m.m. Det är viktigt att de som ska använda visualisering förstår exakt vad de tittar på! Delaktighet är superviktigt. Less is more.
Skapa hellre flera visualiseringar med klart syfte än ett fåtal som är fullproppade med mätvärden (som är otydliga och svåra att underhålla).
Ofta har man flera olika datakällor - kan man samla mätpunkter från dem i en visualisering sparar man tid och energi, slipper hoppa runt i olika verktyg för att skapa en komplett vy.
När visualiseringen börja ta form och intressenterna använder den är det naturligt att nya behov dyker upp och att visualiseringen förändras. Det är ett iterativt arbete. Tät uppföljning är viktig för att säkra långsiktigt användande.
Nu är det dags att dra nytta av skapad visualisering! Några exempel på visualiseringar för olika grupperingar och vilken nytta de ger:
Grupperade statuspaneler - mår våra tjänster bra, mår våra tredjepartsleverantörer bra, mår våra databaser bra och mår vår infrastruktur bra?
Trendgrafer - anropsmängder, resursuttag m.m.
Kan användas för kapacitetsplanering men också för att se svarstidsutveckling över tid
Paneler som beskriver nyckel-KPI:er (per kundsegment el. dyl.)
Paneler grupperade per delar i affärsflödet (t.ex. sök vara, lägg i varukorg, slutför köp) - anropsmängd, felfrekvens och svarstider
Hur många går igenom ett helt köpflöde, vart hoppar man främst av och varför
Grafer som visar svarstid, anropsmängd och felfrekvens för teamets applikation
Besvarar huruvida kodförrändringar påverkar prestanda, hur applikationen används m.m.
Releaseanalys - hur ser prestandan ut för senaste releasen jämfört med föregående?
Samlingspunkt för uppföljning - alla använder samma vy; och finns på en plats!
Inlägget beskriver processen runt att arbeta med visualisering. I kommande inlägg berättar vi mer - konkret om vilka faktiska mätvärden och visualiseringsformat som vi upplevt fungerar allra bäst.