När du läser den här artikeln så hoppas jag att du lämnar med konkreta förslag på hur du kan bevisa eller argumenterar nyttan med UX där du befinner dig eller vill hamna. Jag kommer att gå igenom egna erfarenheter och förslag där jag mött en positiv respons och kommit en bit på vägen. Den här artikeln är mest gynnsam för dig som jobbar med UX och vill veta mer om hur du kan argumentera för din profession, eller för dig som är mottagare för dessa argument.
Ibland kan det vara en utmaning att förklara något som är självklart för dig själv. Att UX-design är viktigt för de som jobbar inom professionen en självklarhet. Hur kan du förmedla och visualisera så att andra ska förstå och vad är viktigast att få med? Det kan variera från fall till fall då alla projekt är olika, men det finns ändå vissa gemensamma faktorer som kan riktas mot de flesta.
Visuella element är bara toppen av isberget
Det är absolut ett faktum att en UX-designer jobbar med visuella element, men det är bara en liten del av hela professionens spektrum. Att först förstå varför och sedan hur information, text, bilder, illustrationer behöver väljas, placeras på specifika områden och i vilken ordning kräver även djupare kunskap om oss människor.
Det finns många bra illustrationer som visar vad en UX-designer gör i sin helhet. Ibland kan det hjälpa att visa dessa som underlag för dina argument om hur en UX-designer jobbar och vad UX-designer gör. Den här illustrationen använder jag ofta för att ge en grundlig förståelse till hur UX-arbetet är uppbyggt och vikten av de olika delarna i processen. I slutresultatet är det som ligger ovanför ytan det som vi ser, men det ligger som sagt mycket mer arbete under ytan som sällan uppmärksammas, men som är tyngden i hela resultatet. Utan det skulle isberget bli ostadigt.
User Experience Iceberg. Här ser vi de olika nivåerna och stegen i processen.
Det som ligger ovanför vattenytan är det användaren möter och ger ett första intryck.
Det som behöver bevisas är att UX-design ansvarar för mycket mer än bara estetik och informationsstruktur. Det finns en grund till varför en produkt byggs upp på ett visst sätt utifrån användarens behov. Ser vi på den nedre delen av isberget så är uppbyggnaden av en produkt grunden till hur den kommer att upplevas. Känslan av enkelhet, smidig och intuitiv kommer ifrån att verkligen förstå användaren, det är en UX-designer expert på. Att få in detta sätt att tänka i projektet kommer göra att produkten upplevs som mer behaglig.
Människor har gemensamma mönster och sätt att läsa av visuella element. Olika delar av ögat hanterar olika typer av information, detta bör tas hänsyn till för att kunna designa enligt vår biologi, inte bara estetik med smak och tycke. En UX-designer är utbildad i att förstå hur visuella element beter sig och hur de uppfattas. Detta gör skillnad och är viktigt att nå fram med till mottagaren.
Till vänster i Illustration 1 ser vi en brun cirkel bland flera svarta. Det är den som får mest uppmärksamhet.
Till höger i illustration 2 har alla cirklar olika förger vilket gör att ingen sticker ut.
Exempel:
Ordspråket “less is more” hör vi ofta, men vad betyder det rent konkret, och varför är det så? Det finns en speciell del i hjärnan som heter visual cortex. Cellerna i den delen hanterar intryck av färger, former och vinklar. Har du en design och använder många olika element och färger i ett sätt att försöka få varje del att sticka ut, kommer du mest troligt misslyckas. Använd färre färger, former och vinklar för att göra det enklare för användaren att ta in det du vill visa. Det handlar inte bara om estetik, utan hur vår hjärna är uppbyggd och hanterar input.
Det finns många argument (se filmen) att ta till för att förklara varför en UX-designer är en stark tillgång till ett projekt för att uppnå en älskvärd produkt.
Listan kan bli väldigt lång och även ifall dessa argument är korrekta och användbara kan det fortfarande vara lite abstrakt för mottagaren att verkligen se värdet av det som försöker kommuniceras. En egen erfarenhet är att det oftast tas emot positivt, men glöms snabbt bort och den riktiga insikten och förståelsen går förlorad. Det behöver bli mer konkret.
Är du redan i ett projekt så är mitt råd att det är dags att börja mäta. Även om designers jobbar främst med att konkretisera användarens behov till design genom genomarbetade metoder, så behöver även UX-designers kunna påvisa att resultatet ger den effekten som önskades. Dessa mätvärden kan visualiseras på många olika sätt som grafer, en Impact Map eller till exempel en User Journey.
Är du inte i ett projekt ännu, eller i tidig fas i pågående projekt och vill lägga fram ett exempel på hur det kan se ut så kan du skapa ett fiktivt scenario och visa på ett resultat. Du kan även hitta ett exempel där du kan visa hur andra har lyckats. Vidare kan kopplingar dras till hur liknande resultat kan uppnås i framtida projekt där du kan vara involverad.
Några tydliga typiska exempel att lyfta är framförallt:
För att kunna se effekten av det du mäter behövs det ett mätvärde att utgå ifrån. Beroende på projekt så kan det finnas några utgångspunkter från början i form av verksamhetsmål eller egna mål som sätts upp för enskilt projekt. Ett exempel kan vara att man vill korta ner administrationstid med 50% eller att tiden för att göra ett köp ska ta max 2 minuter från att användaren går in i sin kundkorg till att köpet eller beställningen är färdig.
I början av ett projekt så är det vanligt att en User Journey, även kallad användarresa, skapas för att se hur användaren navigerar kring en produkt och hur upplevelsen är genom det flödet. Det är ett ypperligt tillfälle att använda sig utav den senare i projektet och skapa en ny User Journey på resultatet för att jämföra skillnaden. Nådde ni de målen som fanns? Förhoppningsvis så gjorde ni det, annars har ni ett facit på vad som behöver göras för att komma ännu närmare.
Det översta flödet är ett exempel på User Journey “idag”. Den kan jämföras med User Journey “imorgon” vilket är den nya lösningen. Det ger en tydlig bild av skillnaden på tid, steg, klick, känslor osv.
En Impact Map visar effekterna i ditt projekt i en helhetsbild av verksamhetsmål, projektmål, vilka användare som är i fokus samt vad som behöver göras för att uppnå deras viktigaste uppgifter. Detta är ett bra redskap att ta med sig från början in ett projekt och vidare för att kommunicera målen med projektet och hur ni ska mäta för att nå dit ni vill. Verksamhetens mål, som exempelvis kan vara att reducera administrationstid med 50% behöver kunna mätas genom att skapa en ny lösning på problemet. Vilken användare berör detta och hur ska lösningen svara på användarens behov. På så vis kan vi alltid följa våra mål, se vad vi uppnår samt kommunicera detta med resten av teamet och intressenter.
Exempel:
Verksamhetsmål: Reducera administrationstid med 50% -> Projektmål(mätvärde): Eliminera den manuella inmatningen av kunddata -> Användare: En receptionist som svarar på 200 samtal om dagen och måste ha en tydlig överblick på sina arbetsuppgifter och bokningar -> Effekt (Impact): Automatisera kunduppgifter.
Även om det finns vassa argument och bevis som stärker varför det är viktigt med en UX-designer i ett team så behöver det framföras till rätt personer som har mandat att besluta om detta är en möjlighet eller ej. Det är ett jobb att ta kontakt eller få hjälp till att kopplas ihop med dessa personer. Det är mer eller mindre enkelt att göra detta beroende på storleken på organisation, men man kan alltid börja nära sig själv och låta ordet spridas eller vara mer framåt och slänga ut trådar och se vart du får napp. Var beredd på att det kommer krävas mer än ett möte eller samtal. Kavla upp ärmarna!
Det kan vara mer komplicerat för en person som inte är insatt i projektet att se helheten eller det som verkligen ger värde vid en kort presentation eller genomgång vid olika faser i projektet. Att visualisera dessa framgångar, genom att mäta och jämföra, så blir tröskeln lägre. En bild säger mer än tusen ord, är en liknelse som blir väldigt användbar här. Allt blir även samlat på en och samma plats. Presenterar du även digitalt så presentera gärna genom att tända och släcka olika lager för att påvisa och lyfta fram olika delar av illustrationen för att minimera att visa för mycket information på en och samma gång.
Ett viktigt argument är att ständigt tänka framtid. Den yngre generationen har ett positivt förhållningssätt till att dela data om sig själva om det kan ge dem en bättre mer personifierad lösning. Enligt SalesForce så är 61% av våra millennials villiga att dela med sig av personliga data för att få mer personifierad in-store eller online shopping. Inom året 2020 består de av hälften av arbetskraften i världen, det betyder att det är extremt viktigt att kunna möta dessa behov med användarvänliga lösningar då det förväntas och tas för givet av många. Vi måste följa med!
Att förklara vilken roll en UX-designer har i ett team kan också bidra till att förtydliga till varför du är en viktig del för att skapa en helhet och tvärvetenskapligt team. Det är bra att ha en UX-designer som förstår verksamhetsmål, kan prata med användarna och hitta insikter och ta dessa till designförslag för att sedan vara länken till utvecklarna.
Det är inte ovanligt at behöva argumentera för varför designprocessen och Design Thinking är viktigt då det väldigt ofta förenklas till fördomarna om att design endast handlar om färg och form. Vi som jobbar inom denna profession vet mycket väl att detta inte är fallet. Genom att kontinuerligt arbeta med att ge förslag, påvisa dina metoder och resultat kommer så småningom det sådda fröet gro och växa. Det vore fel att säga att det alltid kommer vara enkelt, för självfallet stöter man på motstånd. Tänk då att det är användarna som är de viktigaste och ifall de använder en produkt i slutändan är det ett tydligt tecken på att produkten ger en älskvärd användarupplevelse.