Från och med den 28 juni 2025 gäller nya juridiskt bindande tillgänglighetskrav i Sverige i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA). Många fokuserar just nu på vad lagen kräver tekniskt. Men en lika viktig fråga är - vad händer om man inte uppfyller kraven?
Här går vi igenom vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte följa lagen, både juridiska, ekonomiska och varumärkesmässiga, samt vilka undantag som faktiskt finns.
I Sverige är det Post- och telestyrelsen (PTS) som har ansvar för tillsynen enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och deras mandat utökas nu till att även omfatta de nya krav som gäller privata aktörer.
Det innebär att PTS kommer att:
Om ett företag inte uppfyller de krav som lagen ställer kan följande åtgärder bli aktuella:
1. Förelägganden
PTS kan kräva att brister åtgärdas inom en viss tid. Dessa är bindande och måste följas.
2. Förtroendeskador och negativ publicitet
Anmälningar är ofta offentliga och det kan snabbt bli en nyhetsartikel om en bank, e-handel eller transporttjänst inte är tillgänglig för personer med funktionsvariationer. Det påverkar både varumärket och kundrelationerna.
3. Sanktionsavgifter
I mer allvarliga eller upprepade fall kan PTS besluta om ekonomiska sanktioner. Beloppen fastställs utifrån omsättning, omfattning av brister och hur länge problemet pågått.
4. Krav på återkallelse eller försäljningsstopp
För vissa produkter (ex. terminaler, e-boksläsare, biljettautomater) kan bristande tillgänglighet leda till att produkten inte får säljas på EU-marknaden.
5. Civilrättsliga följder
Om en användare med funktionsnedsättning inte kan använda en tjänst och diskriminering kan styrkas, kan även lagen om förbud mot diskriminering tillämpas. Det kan i sin tur leda till skadeståndskrav.
Trots att lagen är bred, finns vissa situationer där kraven helt eller delvis kan frångås:
Mikroföretag, det vill säga företag med färre än 10 anställda och en omsättning under 2 miljoner euro, undantas i flera fall från lagens krav. Men det gäller inte alltid, särskilt inte om de levererar till större aktörer eller offentlig sektor.
Ett företag kan begära undantag från ett visst krav om det kan visa att en anpassning skulle innebära orimliga kostnader eller tekniska hinder i förhållande till företagets storlek, resurser eller verksamhetens art.
Det måste då göras en tydlig dokumentation där man visar:
Det är alltså inte ett frikort. Utan en möjlighet att visa att man tagit ansvar men har sakliga skäl för avsteg.
Produkter som inte längre utvecklas eller säljs, och som ersatts av nyare versioner, kan i vissa fall omfattas av ett så kallat övergångsundantag.
Att förlita sig på undantag kan ge andrum men det är sällan en långsiktig lösning. Tillgänglighet är redan en konkurrensfaktor. Och även om ditt företag inte omedelbart drabbas av en sanktionsavgift finns andra påtagliga risker:
Att följa tillgänglighetslagen är en juridisk skyldighet men också ett affärsmässigt ansvar. Lagen ger tillsynsmyndigheter tydliga verktyg att agera och du riskerar både ekonomiska och varumärkesmässiga konsekvenser.
Visst finns det undantag. Men det är inget substitut för ett tillgängligt tänk. Den verkliga risken ligger inte bara i lagens påföljder utan i att utestänga människor från digitala lösningar som bör vara till för alla.
Vi genomför tillgänglighetsanalyser som visar exakt vad ni behöver förbättra för att uppfylla lagkraven.
Ta en titt här om du behöver hjälp.