Under de senaste åren har kravet på att få en fullvärdig leverans ökat och kravet på kvalitet har höjts betydligt. Beställarna av olika system vill naturligtvis validera att systemet möter de krav som har beställts från början, tillkommit under utvecklingens gång samt de krav som har förändrats. I det här blogginlägget berättar jag vad som är viktigt att tänka på kring acceptanstester, eller som de också kallas - verksamhetstester och User Acceptance Test (UAT), för att nå ett så bra resultat som möjligt. Beställarens/kundens uppgift när de testar är att testa flödet och helheten samt se till att funktionen är logisk och användbar i dess tänkta miljö. En användare ska trivas med det nya systemet/produkten så att arbetet ska flyta naturligt och vara intuitivt och stödja den dagliga affärsverksamheten. Naturligtvis ska en väl fungerande kommunikation mellan leverantören och användaren vara pågående genom hela utvecklingens gång så att inget oförutsett uppstår vid acceptanstesterna.
Under projektets gång bör verksamheten/kunden vara delaktig för att testa löpande när varje enskild funktion har blivit tillräckligt utvecklad, så att test kan ske på ett nöjaktigt sätt. Kundens verksamhetskunskap ska tas tillvara så att logiska fel som eventuellt upptäcks inte stör arbetsprocessen när systemet väl är driftsatt. Projektet men framförallt testledaren ska vara behjälplig och vara mycket lyhörd för eventuella avvikelser som uppstår ur verksamhetsperspektivet. Testdatat ska vara så verklighetstroget som möjligt men aspekter som GDPR ska naturligtvis tas i beaktande. Det ska också vara tvättat så att ingen identifikation av verkliga personer eller företag ska vara möjlig att göra.
Verksamheten som testar funktioner under projektets gång ska se det ur ett ”dagligt arbetssätt” -perspektiv, för att säkerställa att det känns smidigt att arbeta i när systemet väl är driftsatt. Här kan det dock uppstå diskussioner eftersom det ofta kommer nya arbetssätt med den nya miljön och en dialog mellan de olika intressenterna är av stor vikt. Det kommer att finnas minst lika mycket åsikter som det finns användare. De användare från verksamheten som genomför dessa tester bör ha en god uppfattning om ställda krav och om produkten så att de har en möjlighet att bedöma kvaliteten.
Genom att ha ett löpande acceptanstestande av funktioner under utvecklingens gång så kan många av de problem som brukar uppstå vid den slutliga acceptanstesten undvikas till största delen. Tack vare detta så har kunden en större möjlighet att påverka det slutliga resultatet på ett betydligt bättre sätt av den enkla anledningen att ju tidigare man tar eventuella avvikelser och förändrade krav, desto billigare blir det för alla parter och betydligt lättare att nå slutmålet med ett gott resultat.
När systemet har bedömts uppnå en godtagbar kvalitet för driftsättning så startar den slutgiltiga acceptanstesten. Här är när verksamheten får en slutgiltig möjlighet att validera att systemet uppfyller de processer, flöden och kvalitetsmässiga krav som ställts från beställaren. Om verksamheten har varit med under hela utvecklingens gång så bör detta vara en sista kontroll av att helheten ser bra ut och fungerar som det är tänkt, och att systemet är redo för driftsättning.
Det finns ingen helig gral på hur en sådan här validering ska ske, varje kund/verksamhet har olika tankar om hur det här ska utföras. Man måste vara mycket lyhörd för kundens krav och möjligheter för att utföra acceptanstester.
Vissa kunder vill att leverantören utför acceptanstesterna och vid slutförd test levererar en testrapport där leverantören beskriver vilka tester som utförts, beskriver avvikelser med mera som i sin tur kan leda till diskussioner mellan leverantör och kund. Andra vill utföra sina tester själva med stöd av leverantörens testledare då många av de från verksamheten tilldelats en testfunktion som de är osäkra med och behöver stöd för att utföra testerna. Det finns kunder som anlitar en tredje part som validerar att systemet uppfyller ställda krav och det finns de som ofta nyttjar den interna befintliga testledaren att utföra valideringen gentemot den externa leverantören. Möjligheterna är många, utmanande och spännande.
Beroende på kundens möjligheter bör detta naturligtvis vara överenskommet redan på ett tidigt stadie i projektet.
En nöjd och en glad kund är alltid målet med all utveckling och test. Men det spännande och roliga med acceptanstest eller verksamhetstest (för det är ju verksamheten som ska vara nöjda med leveransen), är att det är här man får se hur det snart driftsatta systemet tas emot av andra användare än de som medverkat i utvecklingen av systemet. Användbarheten och tillgängligheten måste beaktas under hela utvecklingen. Det är som all kvalitetssäkring en pågående process genom hela utvecklingen, från dag ett till driftsättning och under systemets hela livstid.
Så avslutningsvis bör man ta acceptanstester i beaktande redan från dag ett då fokus alltid bör ligga på användarna och affärsverksamheten.
Vill du veta mer om hur en teststrategi kan hjälpa dig i ditt testarbete, vad den bör bestå av och få tips om bra grunder för att lyckas med test? Då vill jag passa på att tipsa om vår guide "Teststrategi - Det här bör den innehålla". Ladda ner den via knappen nedan!