Test
Sårbarhetsskanning
Säkerställer driftsintegriteten, att säkerhetsåtgärderna är tillräckliga och att kraven på efterlevnad uppfylls.
Fyll i dina uppgifter
Sårbarhetsskanning - en kritisk del av cybersäkerhet
Idag är frågan inte om en organisation kommer att utsättas för cyberhot, utan när. Sårbarhetsskanning spelar en viktig roll i förebyggande säkerhetsstrategier genom att ge insikter i organisationens säkerhetsställning. Det hjälper till att identifiera svagheter innan de kan utnyttjas, vilket säkerställer att känsliga uppgifter förblir skyddade och att systemen fungerar som avsett. Utöver de omedelbara fördelarna med riskreducering är regelbunden scanning ofta ett krav för efterlevnad av branschstandarder och regelverk. Vilket understryker dess betydelse inte bara för säkerheten utan också för den operativa integriteten.
Sårbarhetsskanning är inte en engångsuppgift utan en kritisk, kontinuerlig komponent i en robust cybersäkerhetsstrategi. Den ger värdefulla insikter i en organisations säkerhetsläge.
Genom att följa bästa praxis och integrera sårbarhetsskanning i de vanliga säkerhetsrutinerna kan du avsevärt förbättra din försvarsförmåga, säkerställa skyddet av kritiska tillgångar och kontinuiteten i verksamheten.
Med hjälp av den senaste skanningstekniken granskar vår experter varje aspekt av din infrastruktur, från slutpunkter till nätverksenheter och tjänster, för att identifiera eventuella sårbarheter på en mängd olika plattformar.
Resultatet är en omfattande sårbarhetsrapport som inte bara belyser säkerhetsluckor utan också prioriteringar enligt Common Vulnerability Scoring System och ger vägledning för effektiva åtgärdsstrategier.
Omfattande tjänster för hantering av sårbarhet
Identifiera Sårbarheter och Förhindra Angrepp
Sårbarhetsskanning hjälper dig att identifiera, eliminera säkerhetsbrister och skydda din verksamhet mot framtida hot.
Fyll i dina uppgifter
Vanliga frågor om sårbarhetsscanning
Sårbarhetsskanning är en automatiserad process som identifierar kända sårbarheter i programvara och system. Den är vanligtvis bred och fokuserar på att identifiera potentiella sårbarheter. Penetrationstestning (pen testing) är å andra sidan en mer riktad, manuell process där säkerhetsexperter försöker utnyttja sårbarheter i ett system och simulera en attack för att testa hur effektiva säkerhetsåtgärderna är. Medan sårbarhetsscanning identifierar potentiella sårbarheter, försöker penetrationstestning utnyttja dem, vilket ger en djupare analys av en organisations säkerhetssårbarheter.
Skanningar är i allmänhet inte påträngande och kan schemaläggas under lågtrafik för att minimera eventuell påverkan på affärsverksamheten. Det går också att definiera break-out-tillstånd beroende på systemens svarstider. Trots detta finns det en liten risk för störningar som måste beaktas under designprocessen.
Hur ofta sårbarhetsskanningar ska göras kan bero på olika faktorer, bland annat organisationens storlek, nätverkets komplexitet, myndighetskrav och den tid det tar att slutföra skanningen. Som en bästa praxis rekommenderas dock att sårbarhetsskanningar genomförs minst en gång i kvartalet. Mer känsliga miljöer eller miljöer som omfattas av strikta lagstadgade mandat kan kräva månatliga eller till och med kontinuerliga skanningar för att upptäcka och minska sårbarheter omedelbart.
Många regelverk kräver regelbundna sårbarhetsutvärderingar som en del av efterlevnaden. Till exempel PCI-DSS där sårbarhetsskanning av interna och externa miljöer krävs kvartalsvis. Sårbarhetsskanning kan bidra till att uppfylla dessa krav genom att systematiskt identifiera och dokumentera potentiella säkerhetsluckor.
Även om sårbarhetsskanning är en viktig komponent i en omfattande cybersäkerhetsstrategi kan den inte garantera ett helt säkert nätverk. Detta beror på att nya sårbarheter ständigt upptäcks och att sofistikerade angripare kan utnyttja nolldagssårbarheter, som är okända för allmänheten och därmed inte kan upptäckas genom regelbundna skanningar. Sårbarhetsskanning bör därför vara en del av en omfattande säkerhetsstrategi i flera lager, inklusive regelbundna uppdateringar och korrigeringar, utbildning av anställda, penetrationstestning och andra säkerhetsåtgärder för att ge det bästa försvaret mot cyberhot.